"SPRING INTE SÅ FORT PAPPA"

 
 
Hur ska man beskriva en människa? Jag tycker att sånt är väldigt svårt. Speciellt en person som är
en sådan självklar del i ens liv att det inte ens finns ett perspektiv på det. Men jag ska försöka beskriva
honom med så enkla ord som möjlig så att detta inlägg inte ska bli till någon novell. Men det är som sagt
inte så lätt. För min pappa är av väldig komplicerad karaktär. Jag trycker på delete så ofta att det blir
någon slag rtym  i raderandet. Klick klick klick.
 
Okej. En beskrivning av min pappa.
 
Min pappa är genomsnäll. Det finns ingen ondska i den människan vilket jag garanterar att han har
fått ifrån både min farmor och farfar som också är/var sådär snälla. Han är också väldigt klok och öppen
till saker. Om det finns någonting jag inte förstår eller vill kunna förstå frågar jag bara honom så får jag ett
svar ifrån honom. Han har också ett fantastiskt skratt. Jag älskar att höra honom skratta. Oftast när vi
kollar på någon rolig film brukar jag snegla på honom för att se han skratta för det når ända upp till ögonen
och smittar av sig till andra. När min pappa pratar så lyssnar alla. För oftast har han en liten rolig anekdot
ifrån "den gamla goda tiden" som får folk att skratta. Jag märker att folk tycker om honom. Han är lätt 
att tycka om min fina pappa. 
 
En av min favoritsaker är att sitta och prata med pappa. Bara han, jag och
varsin kopp kaffe. Vi pratar om ingenting och allting. Viktiga som oviktiga saker. 
Jag är så otroligt stolt över att vara hans dotter. 
 
"Du är så lik din pappa". 
 "Ja, det är jag."
0 kommentarer