mina bästa oscarsvinnande filmer
I söndagsnatt var det då dags för oscarsgalan 2018 och självklart var jag vaken för att titta då
detta är den viktigaste traditionen i mitt liv (utan överdrift). Tänker därför göra ett inlägg om de
filmer som var nominerade i olika kategorier och som blivit några av mina favoriter under 
filmåret 2017.
 
 Vi börjar med denna film som slog mig med häpnad. Frances McDormand spelar en mamma vars
dotter har blivit mördad. Efter att ha tröttnat på polisens brist på engagmang hyr hon 3 skyltar som
skapar rabalder bland invånarna i samhället och framförallt i poliskåren. Frances vann en oscar
för bästa kvinnliga skådis och JA vad hon förtjänade det. Hon spelar så himla himla bra i denna film.
Verkligen välförtjänt!
 Jag hade inte så höga förväntningar på denna film då konståkning inte är något jag är intresserad
av och har heller inte haft koll på Tonya Harding. Men oj vad jag ändrades snabbt under filmens gång.
Vet inte om det var Margot Robbie, 80-tals miljön samt kläderna eller bara handlingen som gjorde det
för mig, men på något sätt låg jag och googlade på Tonya Harding-intervjuer i mer än två timmar efteråt.
Filmen handlar iallafall om konståkerskan Tonya Harding och hennes uppväxt på isbanan med en
mamma som aldrig visar någon kärlek och en pojkvän som både fysiskt och psykiskt misshandlar.
Samtidigt får hon aldrig något godkännande från publiken eller juryn pga den outtalade
'white trash'-statusen hon har. 
 
Allison Janney som spelar Tonyas mamma i denna fick en oscar för bästa kvinnliga biroll och jag hade
verkligen hoppats på henne, så blev jätteglad när hon fick den för hennes skådespel är verkligen on point.
 
 I somras såg jag denna med Becks och vi satt och verkligen avbröt varandra gång på gång för att 
berätta hur mycket vi älskade den. Jag har ju tidigare nämnt att krigsfilmer är lite svalt från min sida
och det måste vara något extra för att jag ska lockas. Och i detta fall är det MUSIKEN och ljudmixen.
Okej att handlingen är spännande och de har gjort det skitsnyggt att man får följa olika händelser med
olika karaktärer i olika tider för att sedan få ett sammanhang. Men Hans Zimmer har gjort
ett fantastiskt soundtrack i denna film och jag tyckte ändå han förtjänade en oscars (även att Alexandre
Desplat som vann också gjorde det).
 
 Filmen handlar om männen som blev omringade i Dunkirk under andra världskriget och hur de tar
sig därifrån samt ett gäng modiga människor som åker till undsättning för att rädda dom. Hjärtskärande
film med riktigt bra och otippade skådisinsatser (hallå vem visste att Harry Styles kunde skådespela?)
Filmen vann under bästa ljud vilket jag tyckte var en självklarhet och jag hade blivit arg om den inte
hade gjort det, då det var en av de faktorerna som gjorde den så pass bra. 
 Blev helt knockad över hur bra denna film var. Några vänner hade sagt att de inte förstod den och tyckte
den var dålig så hade inte så många förväntningar, MEN jag älskade den. Tyckte handlingen var superspännande och hela konceptet kändes bara mörk, rå och kontroversiell. 
Afroamerikanen Chris ska äntligen få träffa sin vita flickväns familj men inser ganska snabbt att något
är galet med familjen och deras historia. Ska inte skriva mer då jag inte ska spoila, men se se se!
Hade verkligen velat se Daniel vinna en oscar för sina presation som Chris, men tyvärr. Istället fick jag
vara glad över att Jordan Steele fick för bästa originalmanus då den var som sagt flippad och vad, om
inte det, bör en få en oscar för?
 Såg trailern och kände direkt att jag ville se den. Väldigt udda men otroligt snygg och en ovanlig
kärlekshistoria som utspelas under kalla kriget mellan en stum kvinna vid namn Elisa och en
vattenvarelse som både amerikanerna och ryssarna vill använda som vapen för att vinna kriget. 
Filmen blev nominerad i flera kategorier och vann i många som ex bäst film, bästa musik, bästa
scenografin m.m. Välförtjänt då denna är så jädra vacker ändå, trots sin knasighet. 
 Och då har vi kommit till min absoluta favoritfilm under 2017. Nämligen Call me by you name som
är sådär galet fin att en vill se den flera gånger om och om igen. Filmen utspelar sig i Italien under 
80-talet och vi får följa 17-åriga Elio (Alltså hur fint namn förresten?) som spelas av Timotheé Chalamet 
under hans sommarlovsdagar. En dag kommer Elios pappas amerikanska assistent Oliver som spelas av Armie Hammer och Elio stör sig på hans karaktär. Elio vill spela piano och läsa böcker hela dagarna
medans Oliver vill dansa på nattklubbar, bada och bara leva livet. Men efter några veckor då de tvingas
ihop börjar de fatta tyckte för varandra och kärlek uppstår. 
 
Älskar ALLT med denna film. På riktigt. Kameraarbetet, musiken, skådisinsatsen, miljön, handlingen
och bara allt som sagt. Så otroligt fin berättelse om kärlek i den renaste formen mellan två människor
som är så pass olika och i en tid där det inte var accepterat, men som ändå lyckas älska varandra.
Om det är 1 film jag skulle rekommendera att se så är det denna. Hade verkligen hoppats den hade
vunnit för bästa film och att Timotheé skulle vinna för bästa manliga huvudroll men tyvärr. Jag är ändå
glad att den åtminstone fick en oscar för bästa manus från en annan bilaga. Åh <3
För övrigt har jag blivit besatt av Timotheé, allså hur söt?
 
Det var allt från mig. Ha det fint!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress