pluggpaus
Hej!
Som vanligt sitter jag och pluggar. Dricker kaffe som har blivit kallt för jag väntar alltid
för länge med att dricka det samt lyssnar på Sigur Rós på spotify. Det är en av de absolut
bästa banden som finns och Jonsí har den finaste och mest melankoliska rösten någonsin.
bästa banden som finns och Jonsí har den finaste och mest melankoliska rösten någonsin.
Vi har en inlämning som ska in på söndag men jag föredrar att inte plugga på helger,
därför vill jag bli klar med den idag helst. Jag håller även på att tvätta. Jag hatar att tvätta,
det finns inget värre än det och det blir alltid en enorm tvätthög innan jag bokar tvätt-tid.
En av mina värsta egenskaper skulle jag säga. Men nu var det dags. Vardagsrealism.
I lördags cyklade jag bort till Elin där även Jenny var. Vi skulle haft en liten kräftis men bestämde
att det fick bli en räkiskväll istället. Vi åt mängder med räkor, aioli och bröd. Herregud vad
gott det var. Vi spenderade resterande av kvällen till att titta på Monica Z som gick på tvn
och Elin tittade på bröllopsdekorationer.
I veckan jobbade vi med lera på bildlektionen vilket var så himla avslappnande. Haha ja,
samlingen av lerfigurer jag gjorde var ju inte det finaste. Men jag måste säga att min lilla gubbe
ser ut som Morf? Eller hetta han det? Det var ett barnprogram om en liten lerfigur som jag och
mina syskon hade på VHS.
Vänta en sekund, jag måste kolla upp detta asap...
Exakt, Morf hette han. Eller Morph på engelska. Det var ett sådant program som egentligen var
rätt kasst men som man blev så fascinerad av så man fortsatte att kolla haha.
Jaja skitsamma vi går vidare.
En kväll saknade jag Bosse så jag åkte hem till Rebecka för att plugga ihop (haha älskar
att jag har bloglovin uppe, men det var faktiskt under en av mina pauser). Rebecka pluggar ju sitt 5:e och sista år, det har gått så himla fort? Minns att hon skulle söka den utbildningen när jag träffade henne för första gången när vi skulle fira jul hos pappa och Mia, när jag fortfarande bodde uppe i Sthlm. Jag var så nervös över att Sebbe hade träffat en ny tjej. Jag var så orolig att vi inte skulle komma överrens. Och nu är hon en sådan självklar del av familjen. Så fint ändå. Och vad tiden går fort. I alla mina pluggpauser hade jag Bosse i knät för lite gos. Herregud vad det gör mycket för ens hjärta.
Detta lilla korta blogginlägg får duga för idag. Jag ville mest bara ha en anledning till att få en liten
pluggpaus. Ha det fint!